Varför ?
Många kanske tycker att det är konstigt att jag ska börja blogga. Med tanke på att jag sitter bara vid datan ibland..
Men jag tror att jag kommer vara med om mitt livs värsta period snart.
Det började på riktigt i februari. Då jag bestämde mig för att jag ska sälja Mowgli. Mowgli som jag har haft sen 7 år tillbaka. När han kom var han vanvårdad och misshandlad. Han hade långa tår, lång päls, stort huvud, liten hals, smal som en mygga och var 135cm hög( alltså en c-ponny) . Han var rädd om man skulle klappa honom, borsta honom..
Han var endast riden i en månad när vi köpte honom, jag älskade honom från första början. Han har en sån utsrålning..
Tillsammans har vi tävlat från 70cm(LD) till 120 cm(msv a ).
Men iår blir jag 18 och får inte tävla ponny längre, vilket i sig är skönt för jag känner mig färdig med ponny och har gjort sen två¨år sedan tillbaka. Men MOwgli har varit skadat så jag har behållt honom för att tävla upp i klasserna igen. Vilket vi har gjort. Och nu är de verkligen sant, jag ska sälja min bästaste. Det finns inget mer på denna jord som jag älskar mer, inget kan ens komma i närheten av en varesle som honom.
Fan, jag vill inte göra mig av med honom men han vill forsätta tävla och jag vill forsätta utvecklas. Vad har jag för val ?
Iallafall så är mowgli en ponny för sig. Det kan vem som helst säga. När man rider eller står med honom på backen, han är en ängel. haha !! men jag tror faktiskt att han är det (a)
han är så fucking special !!!!!!!!!!!!!!
Jag vill inte ens tänka på när jag inte har honom som min, när jag kan se någon annan rida honom. någon annan fixa med honom, någon annan som älskar honom.. Men jag vet att ingen kommer kunna komma i närheten av kärleken han och jag har. Vi har gjort så mycket tillsammans, jag och min familj har fått honom att vara en häst och inte vara en utsatt, rädd individ. Vi har gett honom förtroende för människan, iallafall dom flesta. Män tycker han fortfarande om sisådär mycket. Men här har min kusin martin vitamin varit endel av jobbet. Han har som kille tagit hand om mowgli och gillat honom.. och gett förtroende för killar och män.
Iallafall kommer det vara det svåraste beslut jag kommer göra på länge. jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om mina känslor för honom och minnen och återblickar på honom, men det skulle vara för mycket för en blogg tycker jag.
Därför har jag börjat med en berättelse sen några månader tillbaka.. Om min tid med Mowgli.
Och den lär väl vara klar ett tag efter jag har sålt honom så jag vet vad jag kände för 7år sedan, igår,idag och tiden efter min ägo.
Jag älskar honom så oerhört mycket.. bara tanken gör mig obetydlig.
Pusssssssssss
Men jag tror att jag kommer vara med om mitt livs värsta period snart.
Det började på riktigt i februari. Då jag bestämde mig för att jag ska sälja Mowgli. Mowgli som jag har haft sen 7 år tillbaka. När han kom var han vanvårdad och misshandlad. Han hade långa tår, lång päls, stort huvud, liten hals, smal som en mygga och var 135cm hög( alltså en c-ponny) . Han var rädd om man skulle klappa honom, borsta honom..
Han var endast riden i en månad när vi köpte honom, jag älskade honom från första början. Han har en sån utsrålning..
Tillsammans har vi tävlat från 70cm(LD) till 120 cm(msv a ).
Men iår blir jag 18 och får inte tävla ponny längre, vilket i sig är skönt för jag känner mig färdig med ponny och har gjort sen två¨år sedan tillbaka. Men MOwgli har varit skadat så jag har behållt honom för att tävla upp i klasserna igen. Vilket vi har gjort. Och nu är de verkligen sant, jag ska sälja min bästaste. Det finns inget mer på denna jord som jag älskar mer, inget kan ens komma i närheten av en varesle som honom.
Fan, jag vill inte göra mig av med honom men han vill forsätta tävla och jag vill forsätta utvecklas. Vad har jag för val ?
Iallafall så är mowgli en ponny för sig. Det kan vem som helst säga. När man rider eller står med honom på backen, han är en ängel. haha !! men jag tror faktiskt att han är det (a)
han är så fucking special !!!!!!!!!!!!!!
Jag vill inte ens tänka på när jag inte har honom som min, när jag kan se någon annan rida honom. någon annan fixa med honom, någon annan som älskar honom.. Men jag vet att ingen kommer kunna komma i närheten av kärleken han och jag har. Vi har gjort så mycket tillsammans, jag och min familj har fått honom att vara en häst och inte vara en utsatt, rädd individ. Vi har gett honom förtroende för människan, iallafall dom flesta. Män tycker han fortfarande om sisådär mycket. Men här har min kusin martin vitamin varit endel av jobbet. Han har som kille tagit hand om mowgli och gillat honom.. och gett förtroende för killar och män.
Iallafall kommer det vara det svåraste beslut jag kommer göra på länge. jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om mina känslor för honom och minnen och återblickar på honom, men det skulle vara för mycket för en blogg tycker jag.
Därför har jag börjat med en berättelse sen några månader tillbaka.. Om min tid med Mowgli.
Och den lär väl vara klar ett tag efter jag har sålt honom så jag vet vad jag kände för 7år sedan, igår,idag och tiden efter min ägo.
Jag älskar honom så oerhört mycket.. bara tanken gör mig obetydlig.
Pusssssssssss
Kommentarer
Trackback
