Josefine Åsnan Johnsson

Det var ett tag sedan jag gjorde ett avtryck här.. Det beror mestadels på att jag först såg hela serien av Life Unexpected och direkt efter det har jag nu sett hela serien av Prison Break med det sista avsnittet i fredags.

 

Så när jag inte varit i stallet och fixat med hästarna, jobbat och det där så har jag praktiskt taget sett i snitt 4avsnitt per dag (42min långa var+ några längre avsnitt). Jag räknade ut lite snabbt att jag har sett ca 58timmar av Prison Break på 3-4 veckor. Och ja.. det har bivit nerdraget på sovandet. Men nu kommer jag sova istället för att klänga mig på en ny serie.

 

Det har hänt en hel del sen sist. Jag kan ta hästarna i namnordning så blir det ingen favorisering eller liknanade ;)

 

Calypto, världens Herre! Alltid så himla arbetsvillig och försöker ALLTID göra rätt! Hästen man gör allt för!!!!

Dessvärre vid senaste skoningen hade snösulorna gnagat lite på hans egna sulor och i samband med skoningen  blev han halt då sulorna blivit för tunna.

Men hovslagaren jag har är så himlnas bra och kom direkt när jag ringde dagen efter och åtgärdade problemet genom att lägga på speciella sulor. Efter det har hältan blivit bättre och bättre till bättre än bra och nu är han på banan igen :)

 

 

Laban, hade han varit min egna häst hade jag varit villig att lägga ned all energi och tid som han krävde. En fin häst som var genomsnäll förutom när det slog slint (vilket var väldigt ofta) och blev rent ut sagt Livsfarlig! Leda, borsta, klippa, stå bredvid, RIDA. Allt kunde vara en fara för en själv. 

Det är fanimig helt sjukt att jag inte åkt av en endaste jäkla gång!! Hans saker han gjorde: kunde gå jättebra, rätt som det är kastar han sig, hoppar rakt upp i luften, vänder sig om , upp i luften, huvet melan benen och far som en tok, brallar iväg. Och allt detta kunde ske på några sekunder innan man han reagera!

Jag tror inte att folk kan förstå hur han har varit för det är inga som har sett när han varit som värst!!! Och det folk har sett är nog ändå det värsta de har sett som en häst kan göra. Men tro mig, han var 10 gånger värre än det.

Jag gillar honom verkligen, han är något utöver det extra. Jag tyker att det är såååå tråkigt att han ska vara så knäpp som han är! Han hade kunna vara en sann vän för livet. Men ibland får man tänka med hjärnan före hjärtat. Och jag hoppas att han har det bra nu. Trots att hans förutsättningar var så mycket bättre hos oss än nu.

Men iallafall. Fina, Mr. V.Lambourghini flyttade hem till Pontus för kanske 1,5 månad sedan och jag hoppas att han tas hand om väl. För Laban han är, som sagt, en utöver det vanliga.

 

 

Ludde, är nu igång efter sin långa vintervila. Han har fått hoppat 4 gånger och gör det helt ok. Inte lika bra som innan han ställdes av. Men han blir starkare på backen, så det är en början :)

 

 

Lumos, fick för lite mer än 6 veckor sedan åka till Ultuna för en väldig förstoppning och vara där i 2nätter. Detta har jag lagt upp bilder på förut. 

Han svältes så att magen kunde komma igång igen och kunna äta lite och fick gå upp ett kilo per dag. Han skulle vara uppe i 15kg vilket är 1 kg mindre än hans vanliga fodergiva. Men jag höll honom på 11kg några dagar extra för att vara på den säkra sidan. Men 2v och 1dag efter vi fick åka till Ultuna fick han ett anfall igen.  Även denna gång var det en kraftig förstoppning. Han var nu väldigt mager, musklerna började ta stryk och det fanns inte så mycket kvar av Lumos, egentigen. Men han fick åka till klinik över dagen för att få hjälp. Distriktarna kunde inget göra.

Han fick åka hem på natten då de inta hade någon bevakning på natten men han hade ändå blivit bra så de tyckte inte att det var något problem.

Han kom hem och fick egentligen äta 5-6 kg redan de första dagarna. Men jag började med 2kg och ökade d.e  som Ultuna hade rekomenderat. jag skrittade och travade lite. Men han var väldigt loj och slö så jag promenerade bara. Jag antog och hoppades på att det var för att han åt så lite mat och inte hade så mycket ork.

Igår, 2v och 2dagar efter att han fick åka till klinik över dagen fick han ett till anfall. Vi tog inte ut någon destriktsvet. utan körde honom direkt till Ultuna. 

Denna gång, återigen en välinpackad förstoppning som även hade gett tunntarmen stryk. Han hade även blåsljud på hjärtat och han hade förhöjd temp.

 

Nu står han kvar på Ultuna i isoleringstall då han hade lite feber och de visste inte om det var en smittsam bakterie. Mi Amor ♥

 

 

Mowgli, min sockertopp! Jag rider inte så mycket på honom för det är mest mamma som gör det. När jag rider blir det aningen någon barbackatur, lite dressyr eller hoppning. Han är som han är och det är det han är bäst på och kommer alltid vara. Det är det som gör Mowgli till just Mowgli. Han är och förblir min Kung!!

 

 

Rozqoo, vad tycker han om mig? Jag vet inte.. men jag börjar verkligen gilla honom!!

Han går från klarhet till klarhet och han verkar tycka att livet leker och ser alltid så nöjd pch positiv ut. 

Jag måste säga att jag trodde att han skulle vara lite åt det segare hållet och att han inte var helt försiktig i hoppningen. 

Men att rida honom är som att rida en vilde med hjärtat på det rätta stället. Han är fin att rida på backen (framförallt nu när han börjar lugna sig lite) och han hoppar verkligen spänstigt och härligt och är försiktig!!!!! Han har varit lite knipig bak men det har nog med att göra att han inte hoppat så mycket. De senaste två träningarna har vi hoppat runt 110 banor och man blir glad av att rida honom. Känna honom kämpa med en, och ibland emot mig... men han börjar mer och mer att acceptera att man måste kunna lägga på benen fram till handen och inte bara hoppa sig undan från det. Kommer bli kul att se honom i fortsättningen!!

Han får så otrooooligt mycket beröm från alla sorters människor så han bör ha världens självförtroende!! Hehe

 

Här nedan är en film från 1,5v tillbaka. Och visst, det ser ju inte helt bra ut. Men man får inte ha så höga krav, man får försöka se det så enkelt som möjligt. ;)